Justlovemyway

Idag hände det!

Min första löprunda efter graviditeten blev av.

Det var egentligen bara igår som jag kände att "näe imorgon är jag peppad på att springa en runda".

Jag gick promenader och körde bäckenbotten aktivering ända fram tills dagen då min förlossning startade och efteråt kom jag igång med det ganska direkt.

Svårt att inte komma igång så mycket som sköterskorna tjatar om det 😉 haha nej men seriöst, det är toppen att de gör det!

Ett tips är att inte göra så stor grej av det, ha lite platser som du alltid gör det som typ när du sitter i bilen, lagar mat, ser på tv, går promenader -ja när som helst som passar just dig.

Sätt upp post-it lappar i början innan du fått in rutin på det!

Och längre än så har jag inte tagit det, bäckenbotten aktivering och promenader.

Sen var jag på min återkontoll på MVC i onsdags och hon sa att det var bara att tuta och köra med träningen.

Okej, kanske inte riktigt men nästan haha..

Mina magmuskler är fortfarande ganska brett delade så jag får inte göra några raka sit-ups eller övningar som belastar på samma vis men annars var det grönt ljus.

Så igår körde jag ett väldigt enkelt men oooooh så jobbigt "mammamage pass" ifrån Pisha och Paulas bok "mamatastic".

Har sån träningsvärk i magen idag även om jag inte ens körde hela passet som var 5 rundor -slutade väl på 3e varvet när Elis ville ha min fulla uppmärksamhet igen.

Men då kände jag iallafall att "imorgon då minsann, då ska jag springa en runda".

Det slutade på 4 kilometer och MY GOD va tungt det var, kroppen "skakar" ju dessutom på ett helt annat vis än vad den gör när man går promenader haha så det var jag inte riktigt van vid.

Min hjärna var bra mycket mer tränad än vad min kropp är men känslan av att få springa var helt magisk!

Jobbig men magisk.

Precis som efter förra graviditeten känns det som en omstart och det känns faktiskt coolt, nu ska jag se vad min kropp tycker bäst om, förra gången var det löpning men vem vet -denna gången kanske jag tycker det blir roligt att lyfta mer vikter igen?

Det återstår helt enkelt att se!

Efter 24 minuter och 12 sekunder var det raka vägen för att mata bebis, längsta stunden som vi varit ifrån varandra hittills.