Sista helgen i oktober

Godmorgon, 
Helgen har gått i lugnets tecken.
Söndagen började vi hemma hos mina föräldrar där min pappa ordnat med sconesfrukost innan Jonathan började jobba vid 10.
Följde med en sväng till Rowicos utförsäljning för att sen äta lunch hemma hos min bror där vi även spenderade eftermiddagen.
Jonathan var hemma vid halv sju-tiden då vi bara mös med vårt julpussel som jag fick i namnsdagspresent i veckan, så mysigt och jag börjar redan nu få julkänsla hihi..
Lillman somnade för natten vid halv 10 och sov som en stock fram tills 05.30, Jonathan är ledig så vi har ätit långfrukost framför nyhetsmorgon och bara tagit det lungt.
Nu ska jag alldeles strax bege mig ut en runda med bebis och vovve.
Har de senaste dagarna testat att springa lite kortare sträckor på rundan och det känns så himla bra!
SOM jag har längtat efter att få ta lite löpsteg och jag blev förvånad över hur fri jag faktiskt kände mig..
Nu ska jag klä på Malte och bege oss uti kylan, hoppas du får en härlig måndag!

Veckan som gick

I veckan som gick hade vi besök av många fina människor, min vän Hilda som är på hemmaplan ifrån huvudstaden kom på besök tillsammans med sin vovve och vi knatade ut på en skogspromenad tillsammans med våra fyrbenta bästisar.
Emelie och Mattias, som förövrigt väntar sin gosse med bf imorgon -så himla spännande!! är lite avundsjuk på dem faktiskt, det var så mysigt när den dagen äntligen infann sig (sen att det skulle gå 13 dagar till för mig är en annan femma haha..) hoppas de slipper vänta lika länge, vi är så nyfikna!
Och sist men inte minst kom Fredrik och Johanna på en kvällsvisit, jag blir så upprymd av alla dessa människor som vill komma och hälsa på vår nya lilla familjemedlem och dessutom överraskar med så fina presenter!
I helgen var vi hemma i Mästocka där hela syskonskaran med respektive var samlad för lövkrattning och sen en kväll fylld med intressanta samtalsämnen, hemmalagad pizza och en hel del skratt.
På söndagen var vi sen och tittade på Isaks fotbollsmatch.
Tänk så många förebilder vår Malte kommer ha med sig i sin uppväxt, känner mig oerhört trygg i att han kommer växa upp med så mycket kärlek och visdom.

Sluta tala om för mig hur mycket jag ska njuta

Ännu en vecka har passerat.
Jag måste säg att sen jag blev mamma är det standard att höra ”passa på att njut så mycket du bara kan nu även om det är svårt, det går ju så fort”.
Jag njuter verkligen av varenda dag tillsammans med mitt mirakel, det jag blir mer stressad över är hur folk hela tiden ska tala om för mig hur det är och hur jag ska känna.
Jag tyckte det var jobbigt redan på BB när jag tänkte på hur han skulle växa och inte längre vara ett litet spädbarn.
Jag fick en ångestklump i magen på första BVC-besöket när hon sa att han gått upp i vikt och har, så länge jag kan minnas alltid tyckt att det är jobbigt med känslan av att någonting ”tar slut”.
Hur kul är det att höra saker som ”njut av semestern, snart är du hemma i kalla och mörka Sverige igen”, man ifrågasätter sig själv ”njuter jag tillräckligt mycket” och blir på någotvis stressad av det istället.
Nu har jag mer och mer börjat acceptera och förstå att alla faser som han kommer gå igenom kommer vara fantastiska, jag har kommit underfund med att jag självklart inte vill att han alltid ska vara en bebis utan jag vill ju uppleva den naturliga gången av hans utveckling och hur han växer upp.