Utvecklingen går framåt
Löpningen fortsätter att förvåna mig, aldrig tidigare har jag känt mig så peppad och tyckt att det varit så roligt som nu.
Igår slog jag till och med på stort och gjorde personbästa (post pregnancy) på 5km med 4.59 per km.
Jag har alltså på bara en månad förbättrat min tid med 29 sekunder per kilometer.
Nu ska jag vara sådär osvensk och säga -fy tusan va jag är bra och vad stolt jag är över vad min kropp presterar.
Jag kommer fortsätta utmana mig med längre sträckor men för tillfället ska jag bara stanna upp och känna mig riktigt duktig.
Det är så himla viktigt att göra det, jag har så lätt att hela tiden bara sträva efter ännu mer utveckling.
Gör man det så är det ju självklart att man aldrig når sina mål -om man nu flyttar fram dem allt efter som.
Måste bli bättre på att belöna mig själv med att vara nöjd en stund innan jag rusar in på nästa målsättning.
Hur planerar du upp och sen belönar dig själv när du nått ett uppsatt mål?