Trivs du i ditt liv?
Känner mig just nu så fruktansvärt oinspirerad och jag kan inte tänka mig att det är särskilt inspirerande att bara läsa om hur trött jag är varje gång man går in här haha..
Men samtidigt är detta just nu min verklighet och jag vill inte måla upp någon sorts fasad.
Jag vill verkligen njuta av mina ”sista” 5 månader på mammaledigheten och det tycker jag ändå att jag gör så gott jag kan!
Får ofta frågan om huruvida jag längtar tillbaka till jobbet eller inte och jag kan säg att jag har verkligen släpp det helt, vad är ett jobb? Typ..
Kan varken säg om jag längtar tillbaka eller inte, det enda jag vet är att jag trivs med hur jag har det nu.
Vad vill jag göra i framtiden då? Jag har faktiskt ingen aning, det enda jag vet är att jag vill äga min tid mer än jag har gjort tidigare.
(Ett tips är att kika in på enkelboning.com för att förstå lite hur jag tänker).
Jag känner inte att jag vill bli egenföretagare men jag vill inte vara helt ägd av mitt yrke.
Tycker egentligen att det är ganska konstigt att den första frågan som iprincip alltid ställs i början av ett samtal med en ny person är ”vad jobbar du med?” som att det egentligen skulle definiera mig som person eller säga något om hur jag är.
I mitt tycke borde inte arbetet ha en så central del av våra liv.
(om man nu inte känner att ens yrke även är ens intresse och på något vis liv, you go!!)
Förstår ju att en person som jobbar med ekonomi även kan ha ekonomi som intresse och definiera sig som en.. siffra(!!?) haha nä men skämt o sido..
Fick en gång frågan i början av ett samtal som var i stil med ”trivs du i ditt liv” och först blev jag väldigt ställd av frågeställningen men sen kände jag att det på något vis var väldigt fint att fråga, det var något djupare och personen var mer intresserad av hur mitt liv såg ut och om jag var lycklig med det -vilket säger väldigt mycket om hur jag då är som person, än om jag berättat vart jag spenderar mina 40 timmar i veckan för att få ihop min lön.
Yes, lite torsdagstankar ifrån mig -kul att skapa lite diskussion om ämnet i kommentarsfältet så feel free to comment!
Har tänkt mycket på det där. Att det är jobbet som räknas och då bara det betalda arbetet dessutom. Inte allt annat man arbetar med, t ex med sig själv, sin familj och hem osv. Tyvärr så har jag kommit på mig själv med att säga vad jag jobbar med när jag ska berätta vem jag är.. tills jag blev arbetslös och utbränd. Nu är det svårare att presentera sig. Sjukt! Jag är ju så mycket mer än jobbet.