Torsdag och tacksamhet
Godmorgon,
Idag var vi uppe med tuppen strax efter 6 och jag överdriver inte när jag säger att bebis nu förtiden går från noll till hundra direkt när han vaknar.
Han är inte nöjd eller stilla för ens en sekund.
Så det har varit full fart och bus fram tills nu (tack o lov orkar han inte så värst länge åt gången haha) då han precis somnat här brevid mig på soffan.
Lillen tar inte napp (men har ändå stort sugbehov) och än sålänge somnar han bara i vagnen eller med tutte i munnen så man kan ju säg att jag mer eller mindre sitter fast med honom.
Men vad gör väl det, jag tycker det är rätt mysigt ändå.
De senaste dagarna har varit helt fantastiska på väderfronten och vi njuter av dagarna mestadels ute med frisk luft.
Vi är just nu strandade hemma då en av våra två bilar är på verkstad, hjulet small nämligen i tisdags när jag körde på motorvägen.
Tack och lov var jag ensam i bilen och allt gick bra men oj vad man blir varse över hur livet är skört.
Ingenting annat känns liksom viktigt, hur vi strävar efter lycka genom materiella ting känns så oerhört löjligt, vad betyder det om vi ändå inte har varandra.
De senaste dagarna har alltså genomsyrats av perspektiv och tacksamhet, att inte ta livet och varandra förgivet.
Hoppas du får en härlig torsdag, tar hand om dig själv och dina nära.